Såja, nu börjar boken bli färdig på allvar. Har min finaste Lenah som korreturläsare och hon har ju en jäkla koll på språk så det kommer förhoppningsvis inte bli några meningsbyggnadsfel kvar.

Vi har nyss varit och grattat Teta som fyller 29 och snart flyttar bort från galna Gafar Street, Sliema och till det mer lugna Ghargur. Lite synd, men man kan förstå att man blir trött på skrikande kärringar, hög musik och folk som sågar i väggen. Gafar Street, Sliema är ju helt bananas som jag skrivit i tidigare inlägg.

Jag tänkte försöka separera mitt bloggande lite och köra den här på svenska och någon annan på engelska i mån av tid. Lär marknadsföra min bok på något lite mer seriöst ställe. Erikzona – The State of Jonas Eriksson är ju så in i helvete dåligt att det blir bra, men kanske lite dåligt ändå.

Det är märkligt behagligt att flyta in på svenskan ibland när man skrivit nästan uteslutande på engelska i många år. Tyvärr når den inte lika stor publik, men det får man väl ta ibland. Dock är kommande bok på engelska så…

Vet inte om ni läste på Aftonbladet (klicka för länk till artikeln) men tydligen så hade SJ slängt av en 11-åring från tåget då biljettinnehavande person var på toaletten. Det låter ju helt tokigt, men är kanske inte så oväntat av SJ som inte direkt har det lätt vare sig bland massmedia eller i folkmun. Att de aldrig lär sig att det blir vinter i Sverige är ju ett exempel.

Nu har jag ju kommit av mig lite från titelinlägget men så blir det ju med bloggar, det är ju sällan man redigerar och redigerar på samma sätt som en tidningsartikel eller en bok. Lite som stream-of-consciousness-writing. Typ.

Okej, okej, jag ska komma till saken. De flesta i Malta verkar ha Tourettes syndrom, ni vet den där sjukdomen när man vräker ur sig något förolämpande rätt som det är, utan någon direkt orsak. Låt säga att du går förbi någon överviktig person “på stan” och inte kan hålla dig för att skrika “fetto” – då finns det en chans att du har Tourettes.

Alla på Malta har Tourettes för de förolämpar varandra hela tiden här. De hör liksom till folksjälen att kalla varandra “fetmaberg”, “ditt jävla kadaver”, och andra värre grejer när man träffas eller bara har en kort konversation.

Lenah beskrev det rätt bra häromdagen när hon berättade att en person skulle svänga in med sin lastbil på en gata i Gzira. Det var dock några koner i vägen och han bad därför en gubbe som satt på en stol bredvid att hjälpa honom flytta på dem. Gubben satt, som de flesta maltesiska gubbar, med en stor macka och ett glas med kaffe och mjölk på en stol och undrade varför de var en sån jävla stress med allt hela tiden. Nåväl, lastbilsnissen frågade honom, varpå gubben på sitt härligt maltesiska och rättframma manér sa något i stil med “Varför gör du det inte själv ditt lata skrälle?”

En bra fråga kan tyckas, kanske lite hårt uttryckt, men ändå rätt normal här på stenen (läs Malta). Följande reaktion är också typisk:  lastbilschaffisen muttrade något och tryckte sedan gasen i botten, körde på konerna så att en flög upp rakt på den sittande gubbens kaffeglas och skvätte kaffe på honom, varpå den sittande gubben självklart svor en jävla massa (malteser är världsmästare på svordomar), torkade bort kaffet från armen och fortsatte äta på sin macka.

Ja, bara en sån sak får mig att älska Malta ännu mer. Vet inte varför egentligen, men det är lite som att bo i live-versionen av Fawlty Towers.

Ska försöka få in lite mer svenska på bloggen nu och öppna en annan blogg för engelska besökare. Så blir det rent och snyggt. Kommentera gärna lite så jag inte tappar sugen.

Tags: Erikzona, Fawlty Towers, Gafar Street, Malta, Sliema, Tourettes syndrom