Ris a la Malta

Husbögen på Hotell Le Méridiene

Jag har noterat att Hotell Le Méridiene har någon form av *husbög. Det är en korpulent, piggsvinsliknande maltes som man ofta ser gå runt i handduk för att visa sitt eminenta hudöverskott. Han ger en blickar som säger “dig skulle jag vilja ha med smööör på!” och ofta ligger han som Jabba the Hut på någon av solstolarna och tittar efter nytt lammkött med en hungrig blick. En gång när jag stod i omklädningsrummet kom en ung kille snabbt gående från duscharna med ett minst sagt skräckslaget ansiktsuttryck. Efter kom husbögen och sa “I am very sorry, I didn’t mean to…”.

Husbögen har också tagit en av mina arbetskollegor på låret när de båda satt i jacuzzin. Han sa sedan att han sett ett par ha sex i bastun. Meningen därefter frågade han min kollega om de skulle bada bastu. Lägger man ihop två och två där mår man nog lite illa.

Men annars är det ett trevligt ställe.

Tags: ,

No Comments

Paceville

Det är i Paceville, i närheten av St Julians, som man super skallen av sig. Speciellt om man är spelbolagsanställd eller språkstudent. Paceville är som ett mini-Ibiza fullt av tinnitusframkallande, housedundrande nattklubbar där du hittar horder av svettiga tonåringar med pudelfrisyrer och kläder som får hororna i Msida att rodna.

I Paceville hittar du som sagt också de som tjänat stora summor pengar i spelbranschen, exempelvis affiliatesajtstartare som har så mycket pengar att de gör vip-bord och skumpa till ett vardagsnöje. Här har du dolce vita-killarna som fläker ut sina sedlar i samma takt som många lyckosökande unga kvinnor flockar dit för så lite som en bris av härligt stekig livsnjutaranda.

I Paceville ser du också shotbrickor passera mellan händerna på de unga och partygalna samtidigt som någon dokumenterar allt x3 med sin mobilkamera för att kunna föreviga denna fantastiska (men dock kuslikt deja-vu-framkallande) kväll på allas vår fejsbok. På fejsboken kommenteras sedan bilderna med Shakespeareeansk prosa som “hur full kan man bli? :-) lol”.

I Paceville hittar du också Eau de Urine, den mustigt manliga doft som uppstår efter att 150 fulla killar pissat i ett och samma gathörn. Och söker du efter kulinariska upplevelser så finns det så flottiga pizzaslicar att man undrar om poängen är att det ska vara mat och dryck i samma produkt.

Paceville kan för det tränade och luttrade ögat verka ganska osmakligt. Men då ska du ha en sak i åtanke…drinkarna är förbannat billiga.

Tags:

No Comments

Att sitta utanför sitt hus

Det gör malteserna ofta. När det inte är thunderstorms i alla fall. Familjen i huset bredvid måste hata att vara inomhus och de ser lite halvmongo ut om jag ska vara ärlig. Och så har de säkert såna där maltesmöbler som får en kackerlacka att gråta.

Tags:

No Comments

Plastpåsar på tork – bara i Malta

För några dagar sedan när jag gick från jobbet såg jag att nån hade hängt ut plastpåsar på balkongen för att torka. Ni vet såna där billiga man får på supermarketen. Såna som får en vanlig ICA-kasse att verka gjord av pansar.

Varför hänger nu påsarna på tork kan man fråga? Hade de tvättat påsarna? Var de smutsiga och hur blev de det? Vad ska de använda alla påsar till? Slutsatsen är att det är synd om de som har så dåligt ställt att de inte har råd att köpa plastpåsar.

Tags: ,

No Comments

Woody Woolen – allt och inget

Jag var in i en av småaffärerna (där man ser en dörr, men inte har en blekaste om vad som kan finnas bakom) i den stora backen från St Julians till Sliema (Manwel Dimech). Affären hette av någon säkerligen väldigt spännande anledning Woody Woolen. Den var stor som en garderob och fullpackad av grejer. Där fanns det allt, men samtidigt inget. I alla fall inget du vill ha om du inte är mentalpatient eller bara sorglig.

Gamla kläder, leksaker, ett par galgar, nån miniräknare som säkerligen var modern…år 1984. Lådorna var dammiga och tanten bakom “disken” såg ut att ha ätit sömnpiller till lunch. Nyfiken som jag är så plockade jag fram en minikeyboard och frågade vad den kostade. 15 euro sa tanten, men hon kunde inte garantera att den skulle fungera.

Kort därefter tackade jag för mig och gick. Lägg namnet Woody Woolen på minnet. Det kan vara nästa stora prylkedja. Jag har redan ett namn för den: “Crap R´Us”.

Tags: , , , ,

No Comments

Malteser och fåglar

Malteser verkar ha ett märkligt förhållande till fåglar (ni kommer väl ihåg det där med “En fågel i handen”?). De som de inte skjuter avgudar de. Många verkar ha fåglar som husdjur dessutom. Idag frågade jag min kollega Etienne vad han gjorde i helgen. Han sa att han såg fotbollsmatchen hemma hos en polare och att de sedan lekte med hans anka. Ankan är tydligen polarens husdjur.

Jag är fascinerad och förundrad.

Tags:

No Comments

Breda malteser, smala gator

När jag gick till jobbet idag så hände det flera gånger att en maltes stod mitt i gatan och inte gjorde den minsta ansträngning att flytta på sig för att underlätta min passering. Gatorna är inte breda här, medan malteserna oftast är det. Detta kan vara ganska irriterande när det är 33 grader varmt. Varför denna no-move-policy?

Tags: ,

No Comments

Pangpangbåten i Malta

Och så kommer då båten. Båten med fyrverkerierna som låter som ett tredje världskrig. Som fyras av mitt på ljusa dagen. Som skrämmer skiten ur barn, djur och vuxna. Och min fråga är bara: till vilken nytta?

Varför ska det smälla hela dagarna? Vem får ut något av en stor smäll och ett rökmoln? Vill malteserna påminnas om tiden då de var under attack? Och de som var med då måste ju sätta hjärtat i halsgropen varje gång det smäller.

Jag är en stor fan av sunt förnuft. Är en tradition poänglös så lägg ned den! Varför fortsätta med något som uppenbarligen är ganska puckat?

Jag börjar gilla Malta mer och mer. Har funnit min plats här. Men vissa saker kan fortfarande få mig att vilja slå huvudet i väggen och den där “bombbåten” är en sådan. Mängden bilar en annan, men det har jag ju tjatat om tidigare.

Snälla malteser, er ö har en fantastisk potential. Använd den! Och börja då gärna med att använda hjärnan…

Tags: ,

No Comments

Kattfnatt på tonfiskgatan

Igår när jag skulle gå hem från jobbet så hände något märkligt. Jag gick på Tonna street i Sliema och utanför ett Townhouse mötte jag en tant som sa att en katt sprungit in i en hennes hem. Hon frågade om jag kunde vara vänlig att plocka ut den.

Vips så stod jag på knäna och tittade under en säng efter katten. Tanten fortsatte: “Can you look under the other bed, please?”, “Can you look in the bathroom, please?”, “Can you look on the terrace, please?”, “Can you look in the kitchen, please?”. Det lät som en lärobok i engelska.

Ingenstans såg jag någon kattstackare, men tanten verkade fortfarande vettskrämd. Till slut så sa jag att katten nog hoppat ut igen och jag var tvungen att gå. Då tackade hon mig och så gick jag.

Katt eller inte? You tell me.

Tags: , ,

No Comments

Malta är en bra plats, här finns havet nära

Om man vill bli blöt så är Malta en bra plats. Här finns havet alltid nära. Och en ibland en massa förbannat regnvatten som rinner ner för backarna och sunkar till de finaste av flipflops. Här är man världssämst på bortledande av regnvatten. Plask, plask, plask. Svordom, svordom, svordom.

I huset där jag bor är man dock världsbäst på strömavbrott. Får ständigt springa ner för trapporna och slå på säkringen igen. Och så får man ställa om väckarklockorna. Igen, igen, igen, och igen. Kära läsare: när är det sämsta tillfället för strömmen att gå?

Tags: ,

No Comments